Växtskyddsmedel i fritidsodling
Fritidsodlingens Riksorganisation, (FOR) är en rikstäckande organisation för nationella, ideella föreningar för fritidsodlare. FOR är medlemsorganisation i Sveriges Konsumenter, som äger tidskriften Råd & Rön. FOR har ett pågående samarbete med Råd & Rön. Den första delen i år var en sammanställning och artikel om växtskyddsmedel av Maj-Lis Pettersson, SLU. Den är fri för publicering i FOR:s medlemmars tidskrifter och hemsidor.
Text Statskonsulent Maj-Lis Pettersson, SLU, institutionen för ekologi
I trädgården gäller det att skapa så goda betingelser som möjligt för våra växter. Det är den bästa starten för att få så lite problem som möjligt med diverse skadegörare. Men det finns en rad skadedjur och svampar som inte bryr sig även om växten mår bra. Som trädgårdsodlare bör vi därför vara observanta och försöka hålla skadedjur och sjukdomar under kontroll. Mycket kan förebyggas genom t.ex. val av motståndskraftiga sorter, härdiga sorter, friskt plantmaterial, förkultivering, skörd i rätt tid och i möjligaste mån plocka bort angripna delar. God hygien i växthuset, en bra växtföljd och täckning med insektsnät/kålnät kan förhindra många tråkiga överraskningar.
Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna och man behöver ta till växtskyddsmedel. Med växtskyddsmedel menas ämnen och preparat som har biologisk, kemisk eller fysikalisk inverkan på skadedjur, svampar eller konkurrerande växter. Till växtskyddsmedlen hör alltså även ogräsmedlen vilka inte kommer att tas upp i denna artikel. Växtskyddsmedlen delas in i olika behörighetsklasser. Medel som alla får använda tillhör klass 3.
Växtskyddsmedel – ett samlingsbegrepp
Växtskyddsmedel kan vara av mycket olika slag. Hit hör: Biologiska växtskyddsmedel – t.ex. rovkvalster, parasitsteklar, bakterier, virus Kemiska växtskyddsmedel – t.ex. pyretriner, järn(III)fosfat, svavel, imidakloprid, tiakloprid, feromoner Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel, s.k. växtvårdsmedel – t.ex. kaliumsalter av fettsyror (såpor), gelatin, paraffinolja, rapsolja Följande gäller för växtskyddsmedel enl. Kemikalieinspektionens hemsida. "För att ett växtskyddsmedel ska få släppas ut på den svenska marknaden och användas ska produkten godkännas av Kemikalieinspektionen (KemI). Växtskyddsmedel regleras genom Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1107/2009. Förordningen är en EU-förordning och en sådan är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i alla medlemsländer". Om ett växtskyddsmedel är godkänt krävs inte ett nytt godkännande för att få släppa ut det på marknaden, om det jämfört med en redan godkänd produkt endast skiljer sig i fråga om namn. Därför finns på några ställen i tabellerna två produktnamn för en och samma organism/aktivt ämne, t.ex. Turex 50 WP och Larvskydd.
Biologiska växtskyddsmedel tabell_1_bio.pdf
Vid biologisk bekämpning använder man sig av en skadegörares naturliga fiender som bekämpningsmedel. Det kan handla om rovlevande organismer, organismer som lever parasitiskt och som leder till värddjurets död och sjukdomsalstrande organismer. Denna metod ger inte upphov till några restsubstanser och är skonsamt mot växter och pollinerande insekter. Biologisk bekämpning fungerar särskilt bra i växthus. Men det finns flera metoder som fungerar mycket bra även på friland. Till stor hjälp vid bekämpning av fjärilslarver är bakterien Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai. Inom yrkesodlingen har biologisk bekämpning används sedan 1970-talet i Sverige. Många organismer kan med fördel användas även i fritidsodling eftersom de numera levereras i mindre förpackningar. I trädgårdsföreningar bör man gå samman och köpa en större förpackning, vilket blir billigare per användare. Eftersom det inom biologisk bekämpning handlar om levande organismer är det ytterst viktigt att följa leverantörens rekommendationer vad gäller optimala betingelser för organismerna vid användning och eventuell lagring. En bra regel är att alltid applicera organismerna snabbast möjligt efter att de levererats.
Kemiska växtskyddsmedel tabell_2_kem.pdf
Ett kemiskt växtskyddsmedel kan t.ex. bestå av - ett eller flera grundämnen, t.ex. svavel (Kumulus) och järn + fosfor (flera produkter mot sniglar) - ämnen från krysantemumblommor (pyretriner). Flertalet produkter på marknaden tillhör denna grupp. - syntetiskt framställda ämnen, t.ex. deltametrin, imidakloprid, tiakloprid - sexualferomon (artspecifik doft som honor avsöndrar för att locka till sig hanar).
Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel, s.k. växtvårdsmedel tabell_3_fys.pdf
Preparat som har en fysikalisk verkan kan t.ex. kväva de insekter som nås av ämnet i fråga eller så kommer ägg och svamphyfer att skrumpna ihop. Dit hör t.ex. kaliumsalter av fettsyror (såpor) och oljor av olika slag, t.ex. rapsolja och paraffinolja. Andra preparat kan på något sätt öka växters motståndskraft mot svampangrepp genom att stärka cellväggarna eller framkalla bildningen av försvarsämnen. Man kallar dem växtstärkande medel. I Tyskland och Schweiz finns det många sådana preparat. Växtvårdsmedlen har ansetts vara så harmlösa för hälsa och miljö att de inte skulle behöva ha ett godkännande från KemI för att få användas. Från och med 14 juni 2011 gäller emellertid en ny EU-förordning som ställer samma krav på godkännande för växtvårdsmedel som för biologiska och kemiska växtskyddsmedel. Det bedömdes av KemI att den nya förordningen inte skulle tillåta några övergångsregler. Således gäller i dagsläget att växtvårdsmedel inte får säljas så länge som de inte är godkända. En del har redan ett godkännande, se tabell 3. Några nya ansökningar om godkännande av fysikaliskt verkande medel efter 14 juni 2012 har KemI inte fått in. Om några fysikaliskt verkande växtskyddsmedel kommer att undantas från kravet på godkännande återstår att se. KemI har för avsikt att ta upp en diskussion om detta i EU-kommissionen i år.
Odla ekologiskt
Du som vill odla ekologiskt väljer naturligtvis i möjligaste mån biologiska växtskyddsmedel när inte de odlingstekniska åtgärderna räcker till. Dilemmat här är att flertalet metoder bara fungerar bra i växthus eller liknande utrymme, t.ex. inglasat rum. Fjärilslarver, vilka det finns många av på friland kan dock med mycket bra resultat bekämpas med Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai. Vissa svampar som tillhör släktet Trichoderma har effekt mot andra svampar, t.ex. gråmögel på tomat och gurka. Även inomhus kan man använda biologisk bekämpning. De små svarta insekter som flyger runt bland krukväxterna tillhör sorgmyggorna. Deras larver dör om man vattnar med nematoder, Steinernema feltiae. Alla krukor måste behandlas vid ett och samma tillfälle. Preparat, som innehåller blodmjöl kan användas som avskräckningsmedel mot vilt. Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel kväver olika insekter. De får användas i ekologisk odling och flera medel är godkända av KRAV. Som nämnts måste även dessa produkter numera godkännas av Kemikalieinspektion för att få säljas och för tillfället finns bara två produkter godkända; en rapsolja och en såpaliknande produkt (kaliumsalt av naturliga fettsyror). Det är mycket viktigt att man använder rikligt med vätska och att man sprutar noggrant eftersom dessa medel är kontaktverkande. Det innebär att ägg, nymfer och fullbildade insekter måste nås av vätskan för att de skall kvävas.